Nyhetsmorgon, möte, latexfärg och tågresa
Kvart över tre imorse började Viktors mobil surra som fan. Jag började panikleta efter mikron eftersom jag inte vaknar ordentligt utan min morgongröt. Hittade den tillslut, men vågade inte lita på några eluttag utan att först fråga om det skulle fungera. Kul om det går en säkring halv fyra på morgonen liksom. Men Viktor duschade så jag sprang runt lite och fixade.
Vi kom iväg i tid, precis som planerat och kom fram när vi skulle. Till TV4-huset alltså. Där var det bara att kasta sig över frukosten, trots att man var mätt. All engergi som gick att få var välbehövlig.
Det var spännande att vara med under sändning, även om jag bara tittade på. Blir bara mer och mer säker på att det är sådant jag vill jobba med på riktigt sedan. Det är en skön känsla. I slutet av programet fick jag vara med lite i bild. Eller rättare sagt, min högerhand fick. Den tog en bit rulltårta från ett fat. SPÄNNANDE!
Direkt efter Nyhetsmorgon körde Viktor mig till Odenplan där jag fick vänta lite på Love som hade missat bussen (den hade åkt tre minuter för tidigt), och så gick vi till Waynes på Odengatan.
Vi skulle ha möte med två personer ur DreamHack ABs ledning (jag skriver ut AB bara för att det ser så fult ut när man skriver Dreamhacks) om en incident i somras. Jag kan inte komma ihåg när jag senast var så nervös. Bara tanken på hur jag kände mig gör att magen skriker åt mig.
Suck.. Nu hatar SJs internet mig. Hade skrivit en massa smarta saker men så försvann det plöstligt. Skit..
Vet inte om jag vågar börja om, men jag får väl copypasta ibland..
I alla fall.. Vi gick mot Waynes och när det var 50 meter kvar ville inte mina ben gå längre. Men Love knuffade på och så kom vi fram till slut. Och tur var väl det för mötet var lyckat och även om det ska mycket till innan jag sätter min fot på DH igen kanske det kan komma något gott ur detta trots allt.
Efter mötet drog jag och Love hem till Viktor och kollade på när han målade i sin gamla lägenhet med vit latexfärg. Det var spännande och det kom färg lite här och där som jag fick torka upp. Sedan hatade Viktor Östersjön och hällde ut alla sina gamla rengöringsmedel i diskhon. Det bubblade roligt.
När vi nästan var klara med städningen i den gamla lägenheten gick vi till ICA för att köpa plastkassar att packa ner skräp och annat viktigt i. DET VAR DÅ DET HÄNDE!!!
Jag menar... Herregud! Lena-Karin kommer kalla mig kapitalist, men jävlar vad gott det är med Vanilla Coke. Cherry har jag aldrig smakat, men var tvungen att testa när det fanns liksom. Jag återkommer med omdöme om de båda produkterna vid ett senare tillfälle.
Nu ska jag kolla på Six feet under och njuta av min förstaklassresa hem till Vänersborg. Jag bor alltså inte där, men när jag har varit i Stockholm räknar jag Vänersborg som hemma.
Vi kom iväg i tid, precis som planerat och kom fram när vi skulle. Till TV4-huset alltså. Där var det bara att kasta sig över frukosten, trots att man var mätt. All engergi som gick att få var välbehövlig.
Det var spännande att vara med under sändning, även om jag bara tittade på. Blir bara mer och mer säker på att det är sådant jag vill jobba med på riktigt sedan. Det är en skön känsla. I slutet av programet fick jag vara med lite i bild. Eller rättare sagt, min högerhand fick. Den tog en bit rulltårta från ett fat. SPÄNNANDE!
Direkt efter Nyhetsmorgon körde Viktor mig till Odenplan där jag fick vänta lite på Love som hade missat bussen (den hade åkt tre minuter för tidigt), och så gick vi till Waynes på Odengatan.
Vi skulle ha möte med två personer ur DreamHack ABs ledning (jag skriver ut AB bara för att det ser så fult ut när man skriver Dreamhacks) om en incident i somras. Jag kan inte komma ihåg när jag senast var så nervös. Bara tanken på hur jag kände mig gör att magen skriker åt mig.
Suck.. Nu hatar SJs internet mig. Hade skrivit en massa smarta saker men så försvann det plöstligt. Skit..
Vet inte om jag vågar börja om, men jag får väl copypasta ibland..
I alla fall.. Vi gick mot Waynes och när det var 50 meter kvar ville inte mina ben gå längre. Men Love knuffade på och så kom vi fram till slut. Och tur var väl det för mötet var lyckat och även om det ska mycket till innan jag sätter min fot på DH igen kanske det kan komma något gott ur detta trots allt.
Efter mötet drog jag och Love hem till Viktor och kollade på när han målade i sin gamla lägenhet med vit latexfärg. Det var spännande och det kom färg lite här och där som jag fick torka upp. Sedan hatade Viktor Östersjön och hällde ut alla sina gamla rengöringsmedel i diskhon. Det bubblade roligt.
När vi nästan var klara med städningen i den gamla lägenheten gick vi till ICA för att köpa plastkassar att packa ner skräp och annat viktigt i. DET VAR DÅ DET HÄNDE!!!
Jag menar... Herregud! Lena-Karin kommer kalla mig kapitalist, men jävlar vad gott det är med Vanilla Coke. Cherry har jag aldrig smakat, men var tvungen att testa när det fanns liksom. Jag återkommer med omdöme om de båda produkterna vid ett senare tillfälle.
Nu ska jag kolla på Six feet under och njuta av min förstaklassresa hem till Vänersborg. Jag bor alltså inte där, men när jag har varit i Stockholm räknar jag Vänersborg som hemma.
