Hårfärg och bilkatastrof
Igår var jag ledig, men åkte till skolan för att äta lunch och chilla gittet lite. Det var som vanligt inte så god mat, och jag vet inte varför jag åker dit bara för att äta när det är så, men nu är terminen slut så whatever. Åkte till Vänersborg vid tre och sen vidare mot hem. Blev hämtad vid bussen av lillebror. Och jäklar i en liten låda vad dåligt väglag det var! Man såg max tre meter framåt när man körde norrut, så helt plötsligt kom det bilar från andra hållet. Läskigt. Tur att han är grym på att köra bil då.
Kom hem och möttes av gladpappa och knäppglad hund. Gick direkt upp på badrummet och färgade skiten ur mitt hår. Det var hur skönt som helst att äntligen få det gjort. En enhetlig färg på håret alltså. Pew.
Jag gick och la mig tidigt för att komma upp i tid för att åka till skolan, via uddevallahemma där jag skulle byta om till julslipsen inför skolavslutningen. Och i tid kom jag upp. Åt min gröt, duschade och tog långkalsonger på. Redo för det värsta (att köra av vägen och bli fast mitt i kylan typ jättelänge). Men jag klarade mig hela vägen till Uddevalla utan problem, även om jag måste säga att det var riktigt dåligt röjt på många ställen både längs E45:an och 44:an. Men sen när jag kom fram och skulle parkera gick det åt helvete. Eller inte just då, men när jag skulle därifrån sen.. Jag hade lovat att hämta Erik och Filip också, så vad som hände var inte jättelyckat.
Det var alltså inte röjt här utanför där jag ställde bilen, så enda utvägen för mig var att backa ner mot garaget. "Har dom kunnat komma ut därifrån idag borde jag ju komma upp för backen utan större problem" tänkte jag. Men det ville inte bilen. Hon kanade in i stenmuren, som vänligt nog gav med sig istället för att buckla till bilen. Och där satt vi alltså fast. Inte i muren, utan i nedfarten till garaget eftersom den inte var sandad.
Jag gick ur bilen för att fråga vår granne som jag visste var hemma om han kunde hjälpa mig på något sätt. Han kom ut och mötte mig; "Har du backat ner där? Hur dum får man vara?" Jag blev helt stum och kände mig som världens minsta människa. "Den är får du inte upp utan traktor förstår du väl."
Jag hade ingen traktor.. Så jag ringde assistancekåren och efter att ha gått runt där och undvikit grannen (som var noggrann med att poängtera för alla som gick förbi att jag var dum nog att backa ner bilen i garagenedfarten och fastna där), i en halvtimmme innan det kom en jättesnäll bärgare och drog upp mig på ett litet kick. Då hade jag redan hunnit ringa min hyresvärd med gråten i halsen och berättat vad som hänt. Hon blev (och är fortfarande) jättearg på grannen och sa att jag skulle ge honom telefonen, men det vägrade jag.
Kom 45 minuter sent till skolan och mamma ska få en faktura på 200kr, men det gjorde inget för i skolan var alla snälla och ingen sa att jag var dum för att jag fastnat med bilen.
När vi slutat åkte jag och Erika till banken med en massa pengar som skulle sättas i säkerhet. Sen käkade vi lunch på stan eftersom jag inte vågade åka hem.
Till slut var jag i all fall tvungen, så jag parkerade på rätt ställe där det är platt och fint och sprang in och låste om mig. Vågade inte tända några lampor eftersom jag var rädd att få besök av typ polisen, eller åtminstone grannen. Men det kom ingen, så efter en stund började jag dekorera mina pepparkakshus. Jättefint blev det. Sen hittade jag lite pepparkaksdeg, så jag gjorde pepparkakor. Många pepparkaksord nu känner jag. Hade lagt upp bilder på husen, men de är hemliga än så länge, så tyvärr.
Efter var som kändes som en evighetslång väntan kom så hyresvärden hem till slut. Skööönt att inte vara ensam! Hon var arg som ett bi på grannen, men nu är hon glad. Eller så tänker hon inte på det för tillfället.
Nu kommer jag inte på något mer som har hänt, så jag ska fortsätta packa inför den obligatoriska flyttahemtillmammaochpappaöverjul-flytten.
